Jag vill stoppa tiden.

Det går för fort. Jag hinner inte med. Min förmåga att ta in alla nyanser av grönt har tagit slut.  Just nu är allt så fantastiskt. 


Jag far omkring i trädgården som en skållad råtta och planterar ut sommarblommor, rensar ogräs, vattnar, krattar grusgångar, delar perenner, matar fiskar och klipper gräs. Går till slut och lägger mig med ett löjligt leende på läpparna. Alla som säger du måste ju njuta av din trädgård också, vet inte vad de pratar om.  Det är det jag gör. Att arbeta i den är det bästa som finns.


Tulpanerna är otroligt vackra i år. Trodde fasanerna satt i sig de flesta, men så var inte fallet. Har aldrig haft så höga tulpaner som dessa. Kan det ha varit blodmjölet som gjorde skillnad?



Tulpanen Ice cream är onekligen speciell. Kanske inte den snyggaste, men klart roligast.


Den senaste veckan har blomsterprakten bland träd och buskar slagit mig med häpnad. Det känns som alla har tagit sats och verkligen vill visa upp sig.


Tur att jag gillar rosa, för hängapeln Malus Echermeyer är verkligen tokrosa.



Kerrian lever ett lite mer undanskymt liv. Efter den blommat vet man knappt att den finns, och helst växer den i lite skuggan. Men blomman är fin när den lyser upp i allt det gröna.


Den pionknopp jag presenterade för några veckor sedan har nu visat sitt rätta jag. Shirley Tempel är en tidig pion. De flesta pioner har jag handlat hos Herman Krupke på Guldsmedsgården, som är ett paradis för alla som älskar pioner.



Men min favoritplantskola alla kategorier är Ystads plantskola. Större delen av mitt växtmaterial kommer härifrån. Jag var där häromdagen och fick med mig ett makalöst exemplar av judasträd Cercis siliquastrum. Det är planterat i skyddat läge, så nu hoppas jag att det kommer att klara de skånska vintrarna.


Utan Rolf, som driver Ystads plantskola, hade jag aldrig kommit så här långt med trädgården. Hans kunskaper om växter har varit ovärderliga. Oftast förstår vi varandra bra. Utom när han börjar prata latin, då känner jag mig verkligen helt blåst.




Phoenixpalmerna har klarat många vintrar. Fast de har å andra sidan stått i ladugården under den kalla årstiden. De börjar bli stora nu, så jag måste skära av deras rötter ganska brutalt.



Något som också klarat många vintrar är den här fina släden. Frågan är om den kommer att klara lika många somrar. Hade en tom plats vid poolen och funderade länge på vilken sorts trädgårdsmöbel vi skulle ha där. Alla idéer kändes konstruerade. Så kom jag på att vi hade en gammal släde stående i stallet. Den är väldigt vacker, har en historia förknippad med gården och är perfekt för barhäng.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar