Vilken grävlingssommar!

Det är nu grävlingen snor ihop sitt vinterföråd av gotter. Är man inte så mycket för hårdnackade grävlingar kan man ju kalla den underbara tid vi har nu för Brittsommar. Oavsett vad vi kallar den är det väldigt skönt att vara ute och jobba i trädgården nu.


Jag har, efter lite möda, fått ner alla lökar. Ungefär 4 000 lökar har kommit i jorden. Nu är det bara att sitta på pass och vakta mot sorkar och fasaner. Det är krig på två fronter.

Detta till trots har jag i veckan varit på en föreläsning om växtskydd. Det var Ingrid Åkesson som höll i föreläsningen. Ingrid har bland annat arbetat på Jordbruksverket i frågor om EU och växtskydd. Hon har också skrivit böcker om trädgårdens faror, tillsammans med Maj-Lis Pettersson. Det var väldigt intressant, men tiden räckte inte till för alla frågor vi hade. Jag hann t ex aldrig ta upp frågan om sorkar. Tycker vi skall införa en EU-lag om att det är förbjudet för hobbyodlare att ha sork i trädgården.

Höstlök är tröstlök


Vanligtvis är det mest vårlökar man sätter,  men brister man i motivationen när man ligger på knä och gräver på hösten, är det tröstande att höja blicken något och titta på de stillsamma höstkrokusen som börjar komma nu. Crocus cancellatus borde detta vara. Men jag har satt en massa olika krokusar och de är förvillande lika.




De ser så små och vilsna ut, men kommer man liter närmre är de riktiga krutpaket. Crocus specious 'Oxonian' har mörka blåvioletta blommor.



Crocus speciousus 'Albus' är lite mildare.




Colchicum 'Lilac Wonder' är nog den största tidlösan. Den här förväxlar man inte med en krokus. Men som Linné sa: Räkna ståndarna. Krokus ar tre, tidlösa sex stycken.                                                    


Ett av mina senaste tillskott vad gäller tråd, är min lilla oxel Sobus huphensis 'Pink Pagoda' Den har så fina frukter och jag ser fram emot när bladverket börjar anta samma färg som bären. De är som små äpple för dockskåpet.





De här smurfarna har dykt upp på min gräsmatta. Grå bläcksvamp Coprinus atramentarius. Dessa rackare skall man inte äta. De innehåller ett ämne som heter coprin, vilket bland annat förhindrar nedbrytning av alkohol.


Jag har aldrig sett dem i trädgården förut, och det är väl en del av magin med trädgård. Man vet aldrig vad som dyker upp.

1 kommentar: