Hunky-dory.

Det är gott att vara hemma igen, även om det varit en fantastisk resa till Arts & Crafts-trädgårdar i England. Min man har visat framfötterna och skött trädgården med den äran. Men det är nog som det sägs: Alla har en liten trädgårdsmästare i sig.


Många bilder blev det så klart, men de får nog vila lite innan jag tar itu med dem. Det är så mycket vackert i trädgården just nu, så jag sparar den karamellen till mörkare dagar.

Men en bild jag måste visa.


Det här är Mary Keen. Författare och berömd trädgårdsdesigner. Hon är utan någon konkurrens min största idol. Det är få människor jag mött med så mycket integritet. Hon och hennes man sköter den 6000 kvm magiska trädgården, The Old Rectory. Jag har läst lite av det hon skrivit, och mer ska det bli.

Mary Keens ledstjärna är att trädgårdens atmosfär är det viktiga, och känslan skall vara att den funnits i många år.  Hon är känd för att skriva vad hon tycker och inte alltid vad som anses korrekt. Hear, hear!


Väl hemma möttes jag av en anslående syn nere på Kapellplatsen. St Swithun rosorna är vackrare än någonsin. Doften när man går här går inte att missa. Växtstöden jag gjorde till rosorna förra hösten visade sig fungera riktigt bra. Rosorna klarar ett par regnskurar nu när de har riktiga stöd.



Allium 'Mount Everest' är nästan vackrare nu än när den blommade. Det är en rejäl vit allium, över en meter hög.



Nu när de gula dagliljorna blommat ut i Västra slänten tar 'Dear Anja' över. Salvia, Salvia x sylvestris, är makalös i sin blomning. Humlorna hänger här mest hela dagarna. Vi har väldigt gott om humlor, och jag skall berätta hemligheten om varför vi har så många en annan gång.



Oinbjudna gäster har vi också gott om. Jag vet att de hör till vår fauna, men som vanligt är de på fel ställe.


Uppochnervända krukor med wellpapp blir utmärkta fällor för tvestjärtar. Det gäller att vittja dem tidigt på morgonen och där kommer Jonas in. Han stiger upp långt före mig, så då faller det sig ju alldeles naturligt att det blir han som vittjar dem.

Ett annat matnyttigt råd: Det är ju dags att klippa många häckar nu. Klipp dem helst inte när det är soligt. Förvånas varje gång jag ser män i bar överkropp klippandes häckar mitt i högsommaren och i stekande sol. Vill man vara lite rädd om sina växter så sprayar man vatten på dem efter man klippt. Jag drar med mig vattenslangen och ger dem en dusch. Jag glömde att göra det när jag klippte lingonoxbärhäcken, och den är inte vacker nu.



Så, när allt det foträta är gjort så får man vara lite galen. Dessa ljuskronor, som det finns en uppsjö av i secondhand-butiker, är roliga och enkla att måla. Vill gärna tro att min platan är stolt. Eller känner den sig förnedrad?




Till sist kan jag bara instämma med vad Elizabet von Arnim sa om trädgårdsarbete:

Det är inte behagfullt, det gör en svettig, men det är ett gudomligt arbete.

2 kommentarer:

  1. Vilken härlig blogg och trädgård du/ni har. Tittar gärna in igen men ljuskronan kunde du gärna lämnat kvar i secondhandbutiken ;-))
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  2. Din platan får känna sig "klädd" tycker jag. Lite av Westwoodstil! Din man skötte bloggen med ära och var riktigt pedagogisk....haha. Förenar man humor med vacker trädgård så är det livet på en pinne.

    SvaraRadera