Halvvägs till Kina.

Har man inte sett skymten av solen på några månader blir man mjuk i hela kroppen av lite naturlig värme. Sydafrikaner ser det som sin plikt att servera oss sol. Är det lite molnigt ber de genast om ursäkt för att vi kommit ner ända hit och solen inte behagar lysa från en klarblå himmel. Att jag faller på knä och tycker det är förunderligt med alla blommor och växter ser de dock som lite apart. Men det finns en sak som till och med de luttrade Cape Town-borna är imponerade av, nämligen Babylonstoren.



Nu befinner vi oss i The Drakenstein Valley, här ligger vingårdar som på ett pärlband. Viner och vingårdar ingår inte i min intressesfär så de flesta susar jag lätt förbi. Men som sagt, det här stället måste man nog se om man är lagd åt trädgårderi. Platsen hade en stor roll i det Holländska Ostindiska Kompaniet. Här var det halvvägs mellan hemmahamnen och Kina. Bättre ställe att fylla skafferierna på handelsfartyg var nog svår att slå. Färskt vatten, frukt och grönsaker. Någon kraftfull holländare måste ha pekat med hela handen och givit den enkla ordern: Odla!


Vatten, bara vanligt vatten, men så snyggt. Dessa dammar är nog ett av Babylonstorens främsta kännetecken.


Varför är vår jord hemma brun? Det är ju mycket snyggare med denna rödhet som kontrast till det gröna.


Det räcker så gott med denna höjden på växtbäddar. Det skapar en så självklar och vacker inramning på odlingsbäddarna. Framförallt hindrar det vatten att porla iväg där man inte vill ha det.



Allt är odlat med en en fantastisk precision. Men under tiden vi var där såg jag inte en enda människa i arbete på odlingarna. Undrar om de sköter om dem på natten?



Hemma betalar jag dyrt för att få äta några då och då. Här nere har jag ätit skamlöst många till frukost. Passionsfrukt, Passioflora edulis 'Turkish Brown' växer i övermåtta.  Jag måste börja odla dessa i växthuset. Sparar mer pengar på att odla dem än tomater.



Persimon Diospyros Kaki 'Surugo'.  Persimon finns att köpa hemma som exotiskt bär. Men de har aldrig fallit mig på läppen. Själv har jag alltid associerat persimon till golflklubbor. Fast det är nog inte därför de har fått denna hedersplats här. Som en stor tallrik inspirerad av ostindiskt porslin. Har ett persimonträd hemma i trädgården, och det klarar sig bra där, men det kommer nog aldrig ge frukt.


Jag slog mig för bröstet för någon månad sedan och visade mitt stora rostorn som jag byggt. Baha! Det här är stort på riktigt.





Wow! Vilken odling av fikonkaktusen Oputina ficus-indica 'Mellgell'. Goda frukter, men det häftigaste tycker jag är att det är dessa växter som tjänar som habitat för kochenillsköldlusen. Min mamma höll på växtfärgning, så det var så spännande med dessa löss som gav den magiska röda textilfärgen.



Varje resa har ett slut. Vi har bott på många fina hotel runt om i Kapprovinsen, men detta var nog ett av de finaste. (Ja, nu bodde vi ju inte på det, hade förmodligen gjort lite ont med tanke på de andra gästerna.) Skall genast börja bygga på ett här hemma.

Till tröst till alla som inte fått uppleva detta land live. Vi har något här hemma som väntar på oss, som faktiskt är helt unikt. Den svenska sommaren. För mig finns det trots allt inget som slår magin med en ljummen svensk sommarnatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar