Trädgården vaknar, den är inte död.

Nyfiket går jag runt i trädgården och hälsar på den igen. Man skulle kunna säga att jag tagit en time-out, eller egentid, från den fysiska trädgården över vintern.  Men nu börjar en samvaro som kommer att sträcka sig över minst åtta månader.  Vinterträdgårdar på den skånska slätten ger mig inte mycket lust eller inspiration. På vintern odlar jag min inre trädgård; ogräsfri, sorkfri och lättjefull.


I min inre trädgård är rabatterna så luckra att jag kan gräva dem lika lätt som det är att bre en macka med rumsvarmt smör. Som sagt, det är min inre trädgård. Den riktiga trädgården är något helt annat. Så varje tidig vår är det på med massor av barkmull och kogödsel. Det är ett styvt jobb, och det underlättar om det inte kommit upp så mycket lökväxter som man måste kryssa mellan. Så i skrivande stund är det mest barkmull och kogödsel ute i rabatterna. En svag doft av fähus kan anas i luften.

Men det finns en belöning i allt detta skitgöra. Alla hjärtan smälter av mjökblomma, eller som vi säger på ren svenska; snödroppar. Mjölkblomma blir det bara om man översätter grekiskans gála som betyder mjölk, och ánthos, som betyder blomma.


Den här skönheten heter Galanthus 'Hippolyta' och är en av de få snödroppar jag planterat i trädgården. Jag är absolut ingen galantofil, och jag hoppas jag aldrig kommer att snöa in så på en enda växt. Riktiga galantofiler, snödroppssamlare, kan betala stora summor för en enda liten lök. Jag har fullt sjå med att försöka bestämma vilka sorter som redan växer här i trädgården.

Jag tror att detta är en Galanthus Plicatus, och den växer i stora sjok i mark som inte någon rört på säkert 50 år. Det är vackert att göra de klassiska snödroppsbuketterna. Lägg alla klockorna åt samma håll, lägg till några blad av murgröna som skapar en fin krage och så bind om med ett bastsnöre tätt intill kronan.




På krokushimmeln finns det många stjärnskott, men en av mina favoriter är Crocus vernus 'Vanguard'.  Den är först ut bland de stora krokusarna. Färgsättningen är underbar. Den skiftar ganska mycket i färgtoner beroende på ljuset. Plantera den i kluster, en och en blir den lite tafatt.






Varje höst köper jag blandningar av krokus och planterar lite överallt. Crocus chrysanthus 'Zwanenburg Bronze' har lyckats hitta sällskap som framhäver den egna skönheten.




Något litet kryp har redan varit och vispat om i den glada krokusen.


Mycket är på gång nu. Jag gräver upp väldigt många tulpaner efter att de blommat ut, men nu i somras så tog jag tillvara alla små, små lökar och torkade dem. Sen i höstas satte jag dem i en av grönsaksbäddarna. Jäklar vilka små krutpaket det var! Jag kommer att gräva upp dem när jag behöver bäddarna igen för grönsaker, och så gör jag om hela proceduren tills jag tror de fått storlek att blomma ute i rabatterna igen.



Nu låter det kanske som att jag är välorganiserad och har koll på det mesta i trädgården. Men så här års är det rörigt. Mitt minne är överfullt, har det visat sig. Tidigare idag öppnade jag dörren till vår gästtoalett. Där stod tre stora sålådor med persilja som jag totalt glömt bort. De hade grott, och det var i sista minuten jag kom in. De har tidigare blivit attackerade av en kattunge och en hund, och nu negligerade av en försumlig odlare. Stackars persilja.

Jag säger som Stefan Sauk: Det är mycket nu. Det är jävligt mycket nu, ja, jag tycker det.

1 kommentar: