Som barn på nytt.

Under den här veckan hade jag behövt någon som ropat på mig.  Anneli! Kom in och ät! Det har varit lite samma känsla som man hade då man var liten och sommaren lockade mer än vad middagen gjorde. Man vill inte vara inne, allt är ju så spännande och nytt i trädgården. Det är så vansinnigt roligt att vara ute i händelsernas centrum. 


Alla plantor som skall bo under bar himmel har skolats ut. Allt är inte på plats i rabatterna ännu, men de har vant sig vid väder och vind i Alléns trygga hägn. Växthusen har städats ur och här bor nu bara de som inte klarar av en kalldusch eller vind i bladen. Typ passionsfrukt, paprika, gurka, tomat och lite småttingar som kräver lite mer omvårdnad.

När så många växter klippt navelsträngen och flyttat ut, finns det plats för lite krimskrams i växthusen. En väl använd målarstege och gamla brädor från logen blir enkelt en hylla. Här får mina finaste pelargoner bo tillsammans med andra skatter. Jag är barnsligt förtjust i gamla bruksföremål. I mina ögon blir det mesta värdefullt när kraften av funktion övergår till skönhet.



Det mesta är rätt fräckt om man verkligen ger sig tid att titta. Att beundra en allium innan blomman slår ut är häftigt. Den här lilla rariteten är sagolikt vacker!


Nu kanske inte gräslök räknas som en raritet, men visst är den fin? Man känner riktigt hur den tar i för att bryta upp ur sitt hölje. Lite som en alien.



Fin på det där mer allmänt erkända sättet är Kameleontlöken, Allium trifoliatum 'Cameleon'. Men man får gå ner på knä, den kräver det, om man vill göra den sin uppvaktning. Den är bara 10-12 cm hög.


Växter som inte kräver något, är den här kitschblandningen. Den lyser på långt håll. Vårärt, förgätmigej och italienska tulpaner är en riktig partyblandning och återkommer från år till år. Man blir bara glad!



Hur glad tror ni jag blev när jag fick se mitt näsduksträd blomma? Jag har visat flera bilder av det tidigare, men inte en så här nära bild på själva näsduken. Den lilla baggen kan ni strunta i, det gör jag.



Men det är mer som är smått i trädgården. Min pion 'Bowl of Beauty' har nog någon hällt krympolin på. Den är pytteliten. Blommorna är bara några centimeter men är minst lika vackra som de stora varianterna.



Små, men inte krympta, är blommorna på den här pelargonen. Jag har vanligtvis en fäbless för svulstiga blommor. Helst lite för mycket. Men när det gäller pelargoner tycker jag om det småttiga och intrikata. Jag lär återkomma med fler bilder när de andra i familjen satt fart.




Som sagt, svulstiga och färgstarkt har det varit mycket av nu i tulpanernas tid. Men jag har, bara för att retas med mig själv, drivit upp de här, Tulip 'Evergren'. De är gröna hela tiden. Det finns en liten, liten aning av rött i dem om man tittar riktigt nog. 



Men det vore ju inte okey om jag slutar med en bild som inte visar mitt rätta jag. Så vi avslutar med att göra vågen för Tulip 'Green Wave'.



Esaias Tegnér hade onekligen rätt när han beskrev pingsten som hänryckningens tid. Denna pingsthelg har jag varit i trance och tillbringat all min vakna tid i trädgården. Hade det inte varit för att jag skapat oro i lägret - hundar och katter hade blivit nippriga - hade jag lika gärna kunnat sova i växthuset.




1 kommentar:

  1. Det är en härlig tid nu! Såg att du haft öppen trädgård innan, något som du kommer att ha i sommar?

    SvaraRadera