Mitt, eh... sommarlov.

Följande inlägg är skrivit av Jonas. Japp, jag finns! Det bor en person till på Karnagården, Anneli gifte sig med mig i ett anfall av bristande omdöme för en massa år sen, och nu är vi här. Och det är fantastiskt. Äntligen sommar! En tid för lugn och vila. En tid för kontemplation och eftertanke. Det är nu man liksom får tid att finna sig själv, och… JOOONAAAS!!! Ja. Det är också en tid där elva månaders försummelser skall springas ifatt på fem korta veckor, och de där “det-tar-vi-i-sommar-sakerna” gå från tanke till handling. Nu kanske ni tror att det mest handlar om krattning av grusgångar, städning av verkstäder, sortering av vanartiga katter och liknande vardagliga sysslor. Tro mig, det gör det inte.








En plats i lugn och ro. Ibland behöver man en plats alldeles för sig själv, där hundar, katter, minderåriga släktingar, äkta män och andra störande inslag liksom bara försvinner. En plats där man kan läsa en bok i fred, svepa en Bloody Mary eller bara vara så där i största allmänhet. Stillhet. Som tur är har vi kvar början på en fullständigt gigantisk alm vi var tvunga att kapa för något år sen, och en gungstol som A hittade på en auktion. Plockar man sen in lite klättergrepp i ekvationen, så… tja, det ena gav väl det andra. Och en mer ostörd plats får man nog leta efter.



Hur mår fiskarna? Ni som känner A vet att hon är väldigt mån om våra djur. Det ni kanske inte vet är att den zoologiska trädgård vi lever i även inkluderar en damm med ett okänt antal fiskar. Men hur mår de? Och hur många är de? Och lider de av posttraumatisk stress efter vårens häger-attacker? Det är faktiskt ganska enkelt att ta reda på. Om man bara sätter sig på botten av djuphålan - 1,5 m djup - och sitter Väldig Stilla i minst en timme kommer fiskarna snart att betrakta dig som en permanent installation, och närma sig. Då ser man om de är på gott humör. När det gäller hur många de är kan man kan ha med sig en liten håv och fånga dem när de väl är räknade, så man inte räknar samma fisk flera gånger. (Och har du en egen damm, gör då förihelvete inte misstaget att lägga dem i en korg på stranden när håven blir full. Det funkar inte alls.)



Kan vi inte cykla till Idala och äta middag? Ni förstår hur det är. Man bor på landet. Man vill vara lite grön och ekologiskt korrekt på något sätt. Odla sallad och äta upp den före sniglarna. Inte ta bilen vart man än skall. Leva i samklang med naturen. (Det där är inte sant. A vill ha en Corvette. Och vi har nio bensindrivna motorer att gosa med i olika fordon och maskiner. Men vi låtsas att det är sant.) Så när vi skall ta oss till Idala Värdshus som ligger i en ombyggd gård typ tre grusvägskilometer från oss, faller det sig naturligt att cykla dit. Så länge A slipper själva cyklandet. Och hundarna, som ärligt talat är ganska kass på att cykla, kan följa med. Och kläderna, som är uppgraderade från rosa arbetsbyxor, inte kommer i oordning. Och familjens alldeles egna rangordning upprätthålls. Och det gör den ju.



Mina krukor är smutsiga. Jag har inte den exakta siffran, men ett rimligt estimat är att A manövrerar ungefär 3000 plastkrukor av varierande storlek per odlingssäsong. Alla som vet något om odling förstår att alla dessa krukor blir smutsiga - det ligger lite i sakens natur - och måste tvättas när blommorna har rykt ut på friland. Det är ett jävla jobb. Blött och skitigt. Tanken på en tvättmaskin dök upp i våras, och den planerade konstruktionen är faktiskt ganska enkel. Man kopplar helt enkelt en kompressor - 3-fas, försök inte med något annat - via ett antal slangar till botten på ett stort kärl, dyngar i krukorna i kärlet, häller på vatten och släpper ut tryckluften. Då uppstår en närmast obegriplig turbulens i vattnet, och jorden släpper från krukorna som blir rena och förmodligen ganska förvirrade. Så, mina vänner, när ni funderar på inköp av nya trädgårdstillbehör, glöm Garden Girl och små glacerade krukor och miniatyrgrepar med bräckliga skaft av cederträ och emaljerade skyltar och handskar med broderade petunior på. Det är en sån här ni behöver:





Vad har du gjort idag? Det finns en utbredd missuppfattning om semestrar, och kanske hela liv, och hör upp nu. Meningen är inte att göra klart, så man äntligen får vila sig. Meningen är att göra klart, så man kan göra ännu mer. Vila är uthärdligt i exakt tio minuter, sen blir det så tråkigt att man drabbas av simultant håravfall och fläskläpp. (Det är därför man sover, för då märker man inte att man vilar.) Skratta gärna åt oss, våra oändliga listor och morgonmöten och ambitionen att göra varje uppgift till en processindustri, men ett blankt papper är ungefär lika spännande som en vit tapet i ett rum du just gått ut ur. Så. Sitt inte där och slöläs. Ut och gör något! Nu!



5 kommentarer:

  1. Kul inlägg och läckra bilder! Den där kruktvätten kanske vore nåt för mig. Här omsätts det också flera tusen krukor och tvättandet är ett påhäng. De har en förmåga att samlas i drivor innan jag kommer till skott, för listan över mer akuta saker är ständigt lång. Vad vore förresten livet utan listor. Ser ut som hunden också vill bli skjutsad.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anette! Ja, dessa krukor som till slut växer en över huvudet. Varje år lovar jag mig att jag ska ta dem successivt men de samlas ändå på hög. Väntar gärna på en solig dag då man kan attackera dom. Vi försökte få hunden att sitta upp, men han var inte särskilt sugen på det.

      Radera
  2. Jag fattar Jonas... Jag gör!!!! Hela tiden!!!! /systern

    SvaraRadera
  3. På Botan i Uppsala testas nu en variant av Bergianskas modell. Krukorna sorteras i storlek (vi har bara fyrkantiga krukor i några få storlekar) och placerar dessa i krukbrätten (24 i varje) som sedan placeras ut. Sedan går man lös med högtryckstvätten. I Bergianska kör de dessutom med rejält uppvärmt vatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en bra metod. Jag har provat med högtryckstvätten, men det har resulterat i att jag jagat krukor över hela nejden. Önskar jag bara hade haft 4-kantskrukor, nu är det en salig blandning. Sedan har jag grönsåpa i vattnet när jag tvättar krukor men förmodligen mer av snålvärme på vattnet.

      Radera