Nu vänder vi på bladet.

Ett nytt år har tagit sin början. Hela bröstet är fyllt av längtan och förhoppningar. 2016 ska bli bättre än alla tidigare år. Det är det bästa med ett nytt år; ny kalender, nya planer. Fast egentligen hade jag helst sett att vi firat nyåret den 20 mars. För vårdagjämningen ger mig verkligen hopp om ett nytt trädgårdsår. Det är då vi vänder blad på riktigt. 

Det häftiga med trädgårdsarbete är att det inte bara bygger på kunskap och skicklighet, utan minst lika mycket på tur och intuition. Tror att alla som håller på med trädgård har upplevt den magiska känslan när något helt plötsligt börjar gro och växa.

Mina små plantor från stor vinterraket, Veltheima Bracteata  som grodde förra vintern hade jag inte så höga förhoppningar på. De har stått ute hela sommaren och har mer eller mindre fått klara sig själva. Men nu kan jag nog börja ge dem lite näring. Jag arbetar med försiktighetsprincipen när det gäller gödning. Det är lätt gjort att båda vattna och gödsla unga växter för mycket.

Det som är så häftigt med trädgården är att den ständigt väcker nya passioner. Tidigt förra våren hände det där jag aldrig trodde kunde hända. Jag började se på snödroppar med andra ögon. Helt plötsligt hade jag beställ dyra små exklusiva lökar från England. Så det är med spänning jag möter vårens blomning.

En av dyrgriparna jag väntar på är Galanthus plicatus 'Primrose Warburg'.  Det skulle inte förvåna mig om samlingen kommer att växa under åren.    

En passion kommer sällan ensam, i alla fall inte för mig. När jag var liten var en pärlhyacint blå. Punkt slut. Numera är pärlhyacinter en kavalkad av färg och form. Åh vad jag tycker om dessa små glädjespridare. Många, många vill jag ha i stora sjok i trädgården.

I höstas blev min första lökbädd äntligen klar. Att gå hit och kolla läget är lika spännande varje gång. Det börjar redan sticka upp små spjut på flera små godingar. Att odla lite känsliga lökväxter så här kan nog bli något jag utvecklar. För det ger mig mycket bättre kontroll. Sorkarna drar den största nitlotten i mannaminne, och mössen går att hålla stången. Regn och kyla kan inte heller ställa till något elände.

Fotograf Uma Silvander.

Rabatterna på Bellevue gjorde jag tidigt förra våren. Och nu när en säsong har gått börjar jag få en något bättre känsla för hur jag vill ha dem. En rabatt bestämde jag tidigt att den skulle vara vit. Förra årets rabatt skulle nog bara ha upplevts vit om det varit en rejäl solförmörkelse. Att chansa med dahlior som etiketten fallit bort från straffade sig. De var allt annat än vita.

Den är vacker, dahlian 'Polventon Supreme', men vit är den inte.

En dahlia jag länge gått och trånat efter men inte fått tag på är Otto's Thrill. Under min resa till England kom den så äntligen i min väg. Köpt knölar tidigare som utgett sig för att var  Otto's Thrill men som visat sig vara något helt annat. Lycka att hitta den i full blom, så den här gången kunde det inte bli fel.

Tro nu inte att jag inte har några önskeväxter eller planer för det nya året vi just mött. Jag kan garantera att redan nu har jag lite nya idéer som jag skall få se dagens ljus. Det är bara det att jag skall få min man att tro att de är hans. För utan Jonas hjälp står jag mig slätt vid större projekt.

Fotofraf Pernilla Bergdahl

Jag lever i förvissning att 2016 ska bli ett makalöst trädgårdsår. Det är nu vi ska låta drömmarna om våra oaser växa sig starka. Gott Nytt År!