Ketchupeffekten.

Först kommer ingenting. Sen kommer allt på en gång. Ketchupeffekten, med andra ord. Nu kör det verkligen ihop sig. Dessutom har växthuseffekten slagit till. Frösådder som svällt över alla bräddar ska skolas ut. Och ett annat gäng står i ladugården och skriker att de också vill ut. Plötsligt är det för mycket av allt, och det är ju alldeles underbart.


Nu blir det hela dagar och en bit in på kvällningen som jag yr omkring i trädgården. Nu behövs ingen lista, det gäller att ge omsorg till den som behöver det bäst för ögonblicket. Ladugården har tömts på alla övervintrad träd och växter. Många är för tunga att hanteras med muskelkraft, så min lilla grävmaskin har i vanlig ordning tjänat mig väl. En del har vuxit till sig väldigt mycket, och jag blir inte klok på vad skillnaden ligger i från år till år eftersom de har samma miljö som alltid. Den största delen av frösådderna har jag satt i den skuggiga hasselallén, där de får vänja sig vid verkligheten utomhus.

Men det finns växter i trädgården som inte kräver någonting. De bara ger och ger. Tusentals och åter tusentals tulpaner blommar. Just nu är allt arbete jag plöjde ner i rabatterna i höstas värt mödan flera gånger om. 

Dessa underbara Darwinhybrider är i mitt tycke en av de mäktigaste tulpanerna. Hundratals  'Pink Impression' är oslagbart. Kraftiga stjälkar och minst 50 cm höga behåller de sin grace väldigt länge. Ibland stryker jag blomman lite försiktigt, och känslan är som att smeka ett barn över kinden. Man blir helt mjuk inombords. Det här är en tulpan som är duktig på att komma igen nästa år.

En annan trotjänare är Tulipa 'Akebono'. På håll är den bara gul. Men när man kommer närmare och verkligen tittar på den... Vilken magi.

Att en liten röd kant kan göra den så spännande! Plantera man så den får lite solskydd blir kontrasterna ännu tydligare.

En annan vacker tulpan som också är lite ljusskygg är 'Queen of Night'. Med för stark sol vattnas färgen ur. Bland nymornade ormbunkar är den helt enastående.

Inte fullt så ljusskygga, och en klar favorit bland de vita, är 'Purissima'. Den här kommer också igen varje år. Vilket är en nödvändighet eftersom den växer bland röd sockblomma, Epomedium x rubrum Berberidaceae. Det är inte så lyckat att rota runt bland sockblommorna, eftersom de har så ytligt rotsystem.

 Tro nu inte för en sekund att det här är säsongens sista inlägg om tulpaner. Åh nej! Alla har inte visat sitt rätta jag ännu. Det kommer mer.
Den här buketten tog jag in till Kristi Himmelsfärdsdagen. Att få ta in lite skönhet känns fantastiskt. Och det bästa är att löken finns kvar, och med glatt humör levererar nästa år igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar